Vikthysteria

Bedöm själva.

Låt mig berätta om ett samhälle som ligger läskigt nära vår samtid.


Detta samhälle kallas Vikthysteria och är ett samhälle uppbyggt på alla de glänsande ideal och skinande kroppskomplex som ryms i denna trångsynta plats. En plats där ytlighet är den enda drivkraften, där bantning och träning är den enda sysselsättningen. Där kaloriräkningen är den enda matematiska framgången och där man studerar självsvält som en konstform.





Ibland inbillar jag mig att den platsen inte finns, men idag blev mina svävande tankar hastigt avbrutna när min några i min klass hade en redovisning om anorexia nervosa. Scenen utspelandes så här:





De lägger en bild på en anorektisk tjej som tittar sig i spegeln på overheaden. Tjejens spegelbild är en tjej som ser ut att ha en normal vikt.





- Den här bilden ska demonstrera en anorektisk persons självbild, som ni ser är den inte verklighetstrogen, tjejen i spegeln är ju väldigt tjock och tjejen framför är bara ett skelett.





- Vaddå väldigt tjock? det slipper ur mig innan jag hinner begrunda ordet självbehärskning.





Hon låtsas inte höra och redovisningen fortsätter. Jag mår illa av det hela. När jag kommer hem äter jag lite, sen lovar jag mig själv att aldrig besöka platsen Vikthysteria igen.





Inte ens på en turistbuss i förbipasserande.