Fluidum

Mitt kaffeberoende börjar bli lite väl tjatigt vid det här laget.

Då tänkte jag att jag kan blogga om Te istället! Vilken genialisk tanke! (Tack, jag vet. Jag har mina stunder)

Det var en gång för längesen.

Närmare bestämt i ettan (på gymnasiet). Jag sitter i centralhallen (number one hangout i Vallentuna Gymnasium för alla er som inte vet det) helt fredligt, och dricker mitt te (jag dricker oftast grönt te*).

- Vad är det? det ser ut som kiss! Den alldeles för återkommande repliken som någon av mina klassisar yttrar för andra, eller möjligen tredje gången.

- Det är kiss, svarar jag då för att då och där ta udden av den diskussionen.

Jag går (ännu fredligare) ut för att vara bihang till någon av smökissarna. Det sista jag kommer ihåg är att jag pratar med någon brevid mig.

PLÖTSLIGT!

Går jag in i en grabb som är minst två huvuden längre än mig. Han ser inte mig för att jag är för kort, och jag ser inte honom för att han är fabulöst-jätte-lång (eller så är det bara så, att jag är kortare än vad jag uppfattar mig själv). I alla fall utbrister jag mitt i all tankspriddhet:

- Shit! jag höll på att spilla mitt kiss på honom!

Det som var ännu värre var att han fortfarande var inom räckhåll för att höra om mig och mitt "kiss".

*Kändes kanske som en ovidkommande detalj då, men visade sig säkert vara bärande för själva historien som följer.