Att svika sig själv

det smög sig på obemärkt
En liten, men ändå märkbar ändring i min själ
Jag gav mig in på outforskat område
Ett ställe dit jag inte vill, ett ställe där jag förlorar mig själv

En prövning som visar mig en annan person
En person som jag inte är, inte vill vara
Jag kämpar för att fortsätta ut från andra sidan
Där fortsätter sökandet efter min vilsna personlighet

Ett pågående projekt för att finna värdigheten
Värdigheten jag tappat någonstans på vägen.
En känsla av otillräcklighet, som sakta spred sig i min kropp
Som en sjukdom, det är så jag skulle beskriva det

Kvar är jag ensam, naken inför mig själv
Jag ser det jag gömt, det jag inte vill se
Jag vänder det som finns kvar i mitt ansikte bort
innehållet i mina ögon är borta, det som utmärkte Mig

Mig som jag var, som jag ska bli, som jag vill vara.




Det är så ofta man känner att man inte räcker till. Men det värsta är när man känner att man sviker sig själv, och inte kan vara den man är.

Vad har de gjort med mig? har de äntligen nått fram?



kaotiskt och osammanhängade, mitt huvud i ett nötskal.